Villkoren i dagens samhälle förändras snabbt och miljön som beslutsfattare måste hantera blir allt mer komplex, detta samtidigt som tiden för att fatta beslut krymper. För att beslutsfattare ska klara detta kan de ta hjälp av verktyg. Vi har undersökt om Geografiska informationssystem (GIS) är ett verktyg som effektiviserar framtagandet av ett beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat. Undersökningen har genomförts som en fallstudie på fyra olika organisationer där vi jämfört processen vid skapandet av ett beslutsunderlag före och efter införandet av GIS i organisationen. Slutsatsen vi drar av vår undersökning är att Geografiska informationssystem effektiviserar framtagandet av beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat..

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur Geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring Geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

Detta examensarbete handlar om att med hjälp av GIS försöka förklara förekomsten av flodpärlmusslor i Jokkmokks kommun i Norrbottens län. För att skapa en förklarande formel användes vegetationsdata, en höjdmodell samt ett antal kända mussellokaler. Med formeln och den framarbetade metoden ska man kunna leta fram nya lokaler med musslor..

Uppsatsen behandlar användandet av Geografiska informationssystem (GIS) i två kommuner. Jag har valt att studera Stenungsunds och Trollhättans kommun, på grund av att de använder GIS olika mycket och har kommit olika lång i utvecklingen av GIS-användandet i kommunen. Studien genomförs som en flerfallsstudie och informationskällorna är intervjuer, observationer och olikaformer av dokument. Mycket av den information som hanteras av kommuner kan skötas med stöd av GIS och jag vill med denna uppsats visa vilken användning två olika kommuner har av GIS. GIS började användas i större utsträckning under 1980- och 1990-talen och med hjälp av GIS kan olika sorters information kopplas samman och ge resultat och beslutsunderlag som annars hade varit svåra att ta fram.

I Sverige har sjukskrivningar och kostnader för dessa ökat under senare år. Därmed finns behov av att undersöka om det finns mönster i tid och rum, när det gäller sjukskrivningar. Geografiska informationssystem, är verktyg som kan användas visa olika mönster som visualiseras och presenteras på en karta. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en prototyp för ett operationellt GIS kan utvecklas och användas för denna typ av mönster. Frågeställningarna var: Hur kan en prototyp i ett operationellt GIS utvecklas? Hur kan geografiska mönster visualiseras i ett GIS? Kunskapssynen i uppsatsen är hermeneutisk, med ett tillvägagångssätt som kan liknas vid abduktivt.

I studien har gymnasielärares didaktiska val för implementering av Geografiska informationssystem (GIS) i geografiundervisningen undersökts. Resultatet baseras på intervjuer med sex stycken respondenter, vilka har framhållit sina erfarenheter, tillämpnings- och förhållningssätt till GIS.De slutsatser som framkommer är att respondenterna enbart använder webbaserade och kostnadsfria GIS-program i undervisningen. I dessa tillämpas GIS som ett verktyg för att behandla olika frågor i undervisningen, och därmed är det undervisning, med hjälp av GIS, som karakteriserar respondenternas användning. De didaktiska valen behandlar naturgeografiska förhållanden, såsom landformer. Vissa respondenter använder också GIS till att behandla frågor med utgångspunkt i kulturgeografiska förhållanden, till exempel olika typer av befolkningsfrågor.

Norra Militärdistriktet, MD N, har använt sig av geografiska informationssystem, GIS, under en längre tid. Dessa geografiska data lagras idag i en filstruktur som byggts ut allt eftersom data har blivit tillgänglig i digital form. Den geografiska informationen på MD N är i behov av en översyn för att få det mer strukturerat och användarvänligt. Målet med examensarbetet är en datamodell som ska kunna följas vid uppbyggnaden av MD N:s databas för metadata. Målet är även en modell som ska kunna följas vid omstrukturering av MD N:s geografiska grunddata.

Den här uppsatsen behandlar och jämför användandet av Geografiska informationssystem (GIS) i några utvalda förvaltningar i Borlänge kommun. Anledningen till detta ämnesval är att uppsatsförfattaren och Stadsbyggnadskontoret i Borlänge kommun delar samma uppfattning om intresset för att undersöka vilka skillnader det råder inom de utvalda förvaltningarna. Studien som gjorts är en pilotstudie då det inte gjorts någon liknande studie tidigare i kommunen. Grunden för undersökningen har baserats av en enkätundersökning, med kompletterande intervjuer samt en stor samling litteratur. Det den här undersökningen syftar till att visa är att utvecklingen av ny teknik, däribland GIS, har medfört att allt fler organisationer formas om av införandet av den nya tekniken.

Hösten 1991 startade Linköpings kommun ett projekt, som syftade till att införa ett kommungemensamt geografiskt informationssystem, LINGIS. Systemet hanterar kommunens fastigheter, byggnader, vägar och planer som geografiska individer med koppling till befintliga källregister, såsom fastighetsdatasystemet och personinvånarregistret. Kommunlantmäteriet, som har uppdrag att förvalta och utveckla systemet, vill undersöka möjligheterna att använda LINGIS som informationskälla i ett realtidssystem. I examensarbetet utvecklas ett testsystem för att undersöka möjligheter och ge erfarenheter av positionsbestämning i realtid. Genom att sända positionsdata från till exempel ett fordon till en sambandscentral är det möjligt att påverka källan.

Att införa ett nytt informationssystem kan påverka och förändra det dagliga arbetet för användarna, förändringarna kan både vara positiva och negativa. Vi har därför i denna uppsats undersökt hur användarnas, i detta fall ambulanspersonal och sjukvårdspersonal, dagliga arbete förändras i samband med att ett mobilt informationssystem införs. Informationssystemet kallas IS SWEDE och är tänkt att underlätta och förbättra arbetet för användarna vilket i sin tur förbättrar patienternas situation. Vi kan konstatera utifrån vår undersökning att det skett stora förändringar och att de positiva förändringarna överväger de negativa..

ArcGIS är ett geografiskt informationssystem (GIS) som finns tillgängligt i bataljonsstaber. Föreliggande arbete genomför en analys av vad som krävs för nyttjande av ArcGIS i en bataljonsstab vid PUT-bedömande och vilka förutsättningar som finns för det utifrån Handbok geosupport. Uppsatsens resultat visar att det som krävs för nyttjande av ArcGIS i en bataljonsstab vid PUT-bedömanden till del återfinns i Handbok geosupport. Förutsättningarna som finns utgörs främst av rutiner för dataflöde. De förutsättningar som saknas utgörs huvudsakligen av brister i utbildningen av personal samt brister i resurser avsatta för arbete med ArcGIS i bataljonsstaber..

Försvarsmakten har under de senaste åren gått igenom radikala förändringar, som fortfarande inte är klara. Samtidigt som fokus ligger på personalförsörjning samt annat så går den teknologiska utvecklingen framåt. Jag vill med denna uppsats belysa vad ett gemensamt geografiskt informationssystem skulle kunna innebära för chefer på en lägre nivå inom mekaniserade bataljoner. Med denna uppsatts vill jag skapa förståelse utav gemensamma Geografiska informationssystem och vilka möjligheter de skulle kunna bidra med. I uppsatsen tar jag reda på om systemen skulle kunna underlätta för chefer i sitt ledarskap på slagfälten, likväl vilka effekter det stridstekniskt skulle kunna bidra med.

Genom att skaffa och införa ett geografiskt informationssystem (GIS) kan en organisation utnyttja sin geografiska information på ett bättre sätt och både effektivisera arbetet och skapa bättre beslutsunderlag. En utmaning vid införandet är att sprida användningen av systemet. Storumans kommun har införskaffat ett GIS men inte börjat använda det fullt ut utan har stannat i införandets första fas vilket har gjort att de inte kunnat tillgodogöra sig de fördelar systemet kan ge. Syftet med detta arbete är att öka kommunens användning av deras GIS-program Solen genom att uppdatera programmet med geografisk information som kan användas i förvaltningarnas verksamhet.Genom en fokusgrupp, intervjuer och observationer har jag kommit fram till vilken geografisk information som kommunen behöver i systemet och därefter har jag lagt in den. Studiens slutsats konstaterar att användningen ökar med mer och uppdaterad information i GIS-programmet.

Syftet med denna rapport är att utvärdera problem och möjligheter med att använda Web-baserade informationssystem, d.v.s. att använda World Wide Web som plattform för ett informationssystem.Rapporten avhandlar utvecklingen av organisationer och vikten av att de använder sig av ett flexibelt informationssystem, samt fördelar och nackdelar för organisationer att använda ett Web-baserat informationssystem.Användbarheten är en viktig del i ett system och en fallstudie har gjorts på ett existerande hypermedia-system. Överblicksproblemet är idag ett stort problem vid användandet av hypermedia och det diskuteras specifikt.Resultatet är att Web-baserade informationssystem har många fördelar men samtidigt även stora nackdelar, vilket gör att dessa system inte idag kan inte ersätta de traditionella informationssystemen. Däremot kan de fungera som ett komplement. Det finns även problem ur användbarhets-synpunkt som måste lösas, för att hypermedia-system ska bli riktigt effektiva..

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett geografiskt informationssystem som är anpassat för att köra på moderna mobila enheter ute i fält. Detta sätter krav på systemet vad gäller beräkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer användes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjälpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ?trial-and-error?-programmering ledde i slutändan till ett koncept som klarade av de krav som ställdes på systemet.